Platsen där böner aldrig blir besvarade

Ett inlägg från bloggen: Den yttersta tiden

”Allt var väldigt overkligt, men ändå har verkligheten aldrig varit så intensiv, och så påtaglig som den var just i det ögonblicket. Han visste med all säkerhet, att han hade fallit ihop på golvet med starka smärtor i sitt bröst. Nu stod han på något sätt bredvid sin kropp, och tittade på sig själv som låg livlös på golvet. Men utan att någon behövde förklara det för honom, så blev plötsligt allt helt tydligt och klart. Han var död, men hans själ levde vidare, på trots att hans hjärta inte slog längre. Det var en chockerande upplevelse, då han aldrig någonsin hade trott på liv efter döden, eller tänkt på sin själ som något som kunde leva vidare utanför kroppen, när den inte kunde eller fungerade mer. Han var med andra ord i ett tillstånd, där han var ”levande död”. En påtaglig andlig värld Det andra som slog honom var på det sätt han upplevde den ”nya världen”, han befann sig i. Färgarna och kontrasterna var mycket starkare än han var van vid. Ljudet runt omkring honom var mycket högre, och hans hörsel kunde höra och registrera det minsta lilla ljud, och även det som hände mycket långt borta. Hans känslor var långt mer påtagliga och på något sätt förstärkta, som gjorde att det han upplevde kändes mycket mer påtagligt i hela hans kropp. Den här verkligheten, var med andra ord mycket mer påtaglig och verklig än den värld han var van vid och kom ifrån. Dom vill mig ont Han hade koncentrerat sig så mycket om att titta på sig själv som låg på golvet, att han inte hade lagt märke till de gula och stirrande ögon som betraktade honom i mörkret. Det var som att dessa varelser hade väntat och ville honom något. Alla hans tankar och hela hans intuition reagerade och skrek till honom, att dessa varelser inte ville honom något gott. Helt plötsligt började den ena varelsen väsa till honom, och började uttrycka sin avsky över honom. Ut ur deras mun kom bara förbannelser, och h� ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Den yttersta tiden.