Ögonen tårades och min lintott lugg stod på ända i fartvinde

Ett inlägg från bloggen: Undringar som jag funderat på.

Ögonen tårades och min lintott lugg stod på ända i fartvinden, hastigheten var enorm, Jag satt i knä på Farbror Unto och hans moped tog oss båda på en hisnande färd på de grusiga vägarna i Åbyggeby, De här var verkligen en höjd punkt för en 7 års grabb att få åka på farbror Untos moped. Mopedens blå färg gnistrade i solen och längst upp på vindskyddet fanns ett grönt solskydd som gjorde att solen förvandlades till en grön skiva när den ville blända oss, Jag höll hårt runt farbror Untos handleder och satt så stadigt som det bara gick, här gällde det att inte tappa taget, att visa att jag kunde sitta kvar, Då kanske vi kunde ta turen runt sommarstugeområdet två gånger och de kunde vi.. två gånger runt stugorna i området och sista turen frågade farbror Unto om jag ville gasa.... gissa vad svaret blev, och lyckan var fullkomlig. Farbror Unto var min hjälte.  Farbror Unto har också funnits med i vår lilla kyrka så länge jag kan minnas, han var inte bara den som bjöd en 7 åring på en hisnande fart upplevelse på mopeden, han var också en av mina söndagsskollärare, en av dom som varje söndagsförmiddag försökte få in lite bibelkunskap och kristendomskunskap i huvudet på oss stojande barn. Han var också den som vi ungdomar tiotalet år senare fick komma hem till, inte bara på gott fika, bakat av Farbror Untos fru Inga, utan också i mycket intressanta samtal om livet, vår kristna tro, tvivel och saker vi tonåringar tyckte var tveksamma och behövde diskuteras. Farbror Unto var inte den som snabbt levererade ett svar, han hörde gärna allas åsikter, funderade och begrundade, vi ungdomar fick prata av oss, diskussionerna var oftast långa, livliga och det var inte ofta vi själva kunde komma fram till något. Farbror Unto hade lyssnat, tyst, och nersjunken i sin skinnfåtölj kunde han oftast runda av samtal och diskussioner med några egna erfarenheter och råd. Farbror Unto var vår hjälte.Farbror Unto är en ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Undringar som jag funderat på..