Dag fyra av tyst retreat på Rögle kloster

Ett inlägg från bloggen: Tankar från magen

 

Bild: mitt kvällsmål vid det tysta bordet i Rögle.
 

Dag fyra
Var vaken ett tag under natten, men sov sedan tills alarmet väckte mig.Tänder ett ljus åt lilla mamma den här morgonen också som är allhelgonadagen. En syster undrar och jag förstår att det kanske inte riktigt är bruk att göra det vid laudes. Känner mig lite dum, vet inte riktigt vad som gäller.Har svårt att koncentrera mig den här morgonen, lite spleen hänger kvar från i går kväll. Känner mig otålig och ur form. Intressant. Förra gången var jag väldigt tillfreds med att vara tyst. Nu börjar det kännas irriterande.Fylls av tvivel. Hur mycket jag än önskar det så finns kanske ingen Gud. Inget evigt liv. Bara tomhet och förintelse. Mamma och alla mina andra döda är kanske bara ingenting. När jag dör kanske jag bara upphör. Tillvaron är kanske bara materia i olika former helt utan någon närvaro. Gud kanske känns frånvarande för att det inte finns någon Gud.Jag vill att det ska finnas. Jag vill tro. Men vet inte om jag kan. Det är så sorgesamt. Det är också skrämmande. För jag fruktar förintelse. Döden har flåsat mig i nacken och jag har smakat dess ångest. Att inte längre finnas. Det skrämmer mig.När jag var sjuk och risken att jag skulle dö var överhängande blev det så svårt att tro. Det var lättare innan, innan var döden avlägsen, nästan inte verklig, när döden hotade mig i nuet flög den tro jag ändå haft bort, jag försökte be genom hela behandlingstiden, men aldrig har Gud känts så frånvarande.Nu har åren gått, jag överlevde verkar det som. Lite vågar jag hoppas att Gud ändå finns. Även om jag inte kan känna närvaron.Stackars lilla mamma är också död nu. Jag försökte hjälpa henne, trösta henne ifall hon behövde tröst. Jag talade om änglarna som bar henne, om de som gått före som skulle hjälpa henne, om min och de familjens kärlek. Jag höll hennes hand, kanske kunde hon känna det. Jag spelade S ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Tankar från magen.