Dag tre

Ett inlägg från bloggen: Tankar från magen

 

Dag tre
Vaknar halvfem igen, sommartiden tycks dröja sig kvar i mig, men det gör ingenting. Det är skönt att kunna vakna sakta innan dusch och kläder.Jag går ner i kapellet fem minuter innan morgonens tysta tillbedjan och finner till min förvåning att flera redan är där. Sätter mig tillrätta, försöker ta en snabb bild innan, det är så vackert och stämningsfullt, jag vill fånga det och ha med här. Men min padda gör bara en mycket mörk bild. Jag tar en bild till när tillbedjan avslutas och dagsljuset har hunnit in.Morgonens tysta tillbedjan är nog den bästa stunden under dagen. Kapellet tycks fyllas av vår gemensamma tysta tillbedjan, altaret är vackrare än någonsin, det är en oändlig skönhet och frid i rummet.Jag ber för en mycket kär vän, länge och innerligt, drömde en oroande och sorglig dröm om henne just innan jag vaknade.Jag ber för livet, för det eviga livet, mitt hjärta fylls av sorg, över lilla mamma, över livets och dödens villkor, mina ögon fylls av tårar. I denna skönhet och frid vågar jag vila och låta sorgen över min stackars mamma finnas. Hon var en människa, med mänskliga begränsningar, jag var ofta irriterad på henne, och jag älskade henne. Hon var en börda, nu bär jag inte den bördan längre, och jag gråter, fast det är skönt att slippa bördan gråter jag i sorg. Mitt hjärta värker av medlidande för henne, för hennes sista tid. Min stackars, stackars lilla mamma.Jag ber att jag ska slippa dö på länge än och att min död, den dag den ändå måste komma, ska bli utan plåga. Jag ber att slippa begrava dem som är yngre än jag, i synnerhet ber jag för henne jag drömde om.Jag tänder ett ljus för mamma idag också, strax innan laudes börjar. Syster Celine tänder samtidigt ljuset ovanför vid Mariastatyetten. Vi sjunger tillsammans i laudes, dagens evangelium läses. Dessa ritualer är så vackra, så innerliga, så fulla av visdom, så fulla av kval, av tacksamhet, av f ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Tankar från magen.