Vad Bibeln lär om Guds treenighet

Ett inlägg från bloggen: Rakt på sak

Den treenige Guden

A. Guds enhet
1. ”Det finns ETT ENDA GUDOMLIGT VÄSEN som både kallas och är Gud” (SKB sid 56). ”Herren vår Gud, Herren är en... Han är den ende och det finns ingen mer än han” (Mark 12:29, 32; Jes 44:6).

2. Bibeln lär strikt monoteism, och utesluter definitivt varje form av dualism och polyteism. Dualism lär att det existerar två inbördes fientliga högsta väsen, ett som representerar allt moraliskt gott och nyttigt för människan, medan det andra är källan till all synd och allt ont. Polyteism är tron på mer än en gud, så som vi finner i de gamla grekernas och romarnas religion. Både dualismen och polyteismen förstör i själva verket uppfattningen om Gud som ett högsta väsen. Om det finns mer än en gud måste var och en av dem med nödvändighet vara begränsad till sin omfattning av den andre, och det är möjligt att tänka sig en gud som är högre än de andra. Det finns i sanning många som kallas gudar av människor (1 Kor 8:5); emellertid är dessa inte gudar till sitt väsen utan enbart betraktade och dyrkade som gudar; de är inte gudar, men människorna gör dem till gudar. ”Så vet vi att ingen enda avgud i hela världen verkligen finns till, och att det inte existerar någon gud utom den ende Guden” (1 Kor 8:4).

3. Praktisk betydelse.
Tillber vi denne ende Gud, kommer vi inte i konflikt med någon annan. Om han välsignar oss, kan ingen annan gud förbanna oss. ”Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?” (Rom 8:31). Men om han är vänd emot oss: ”ingen finns som kan rädda ur din hand” (Job 10:7). Ingen kan vädja till någon högre eller mäktigare, och det finns ingen gud vid sidan av honom. Därför är det honom och endast honom vi måste tillbe och till vilken vi måste vända oss för att få hjälp och frälsning, ”Detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus.”(Joh 17:3).


B. Guds treenighet
1. ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Rakt på sak.