Hur kunde det bli så illa?

Ett inlägg från bloggen: In My Living Room

Det har gått några veckor nu och det fortsätter att vara turbulent. Det är inte bara regnet som har ställt till det för bland annat bönderna denna sommar, utan alla frågor om förhållningssätt till lagar och förordningar utmanar, men även relationer till länder, folkgrupper och religioner har varit stora orosmoln. Jo, så var det ju ekonomin också, och en ny variant på corona börjar sprida sig, för att inte tala om alla skjutningar och sprängladdningar som inträffar lite varstans runt om i landet. 
Och kronans värde – en valuta som tappar i förtroende ...
Det är mycket nu.



Men har vi ändå inte sett i horisonten vad som varit på väg? Kan allt bara fortsätta som om inget har hänt, eller har vi blivit blinda och okänsliga med tiden? Vi kan konstatera att agendan om familj, kyrka och skola har lyckats utifrån en politik som medvetet styrt åt ett sekulärt håll, där nödvändiga grundbultar för ett samhälle har ifrågasatts, förändrats och i flera fall tagits bort. 


 
Tidigt en morgon i slutet av juli får jag ett tydligt ord ifrån Klagovisorna, en bok som talar om sorg, straff och hopp, skriven av Jeremia. Man hade verkligen ställt till det för sig i landet och alla gjorde lite som man själv ville. De hade helt enkelt gått för långt i sin avgudadyrkan, otrohet och rofferi, där högmod, självhävdelse, omoral och förakt för Guds undervisning banade vägen för deras katastrof. Det är mycket som ligger som tydliga paralleller i vår tid – och allt får sina konsekvenser. 
 
Kan Jeremias ord vara ett tilltal i vår tid också?
 
Kronan har fallit från vårt huvud.
Klag 5:16
 
I marginalen har jag skrivit "NATO – tjafs, koranbränning, arabländer mot Sverige".
Jeremia har också skrivit:
 
Stig ner från er tron,
för den praktfulla kronan
har fallit från era huvuden.
Jer 13:18
 
Hur ska vi förhålla oss till allt detta, den dårskap som nu händer både i landets högborg, ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av In My Living Room.