Sanning som förändras hos en förledd generation

Ett inlägg från bloggen: In My Living Room

Så har vi börjat ett nytt år! Alltid lika spännande och förväntansfullt – kanske ...
Nja ... jag antar att vi nu går in i ett nytt år med blandade känslor, för "Ingenting är längre som förut ..."
 
Delar av Anders Fugelstads låt från slutet av 60-talet:
 

Ingenting är längre som förutAlla gamla sanningar är slutAlla gamla sånger, de är valsOch stämmer inte alls

 

Varje år får vi ta del av nya ord som har dykt upp i samhället och som speglar den tid i vi lever i. Vem minns inte nya ord som till exempel curla, mobildagis och rondellhund, när det dök upp för några år sedan. Nu har vi ord som ick (drag eller beteende hos en person som en annan finner frånstötande och får avsmak inför), dopaminfasta, dna-pass, AI-klonad och "det svenska tillståndet" (tillståndet i landet där gängkriminalitet präglar samhället). Ord och uttryck som Språkrådet vid institutionen för språk och folkminnen och Språktidningen uppmärksammat i sin lista för året.
 
Men så har vi en annan företeelse som väver in sig i vår kultur, till exempel ordet haffa. Här har mina högstadieelever fått märkliga frågor och funderingar när vi lärare sagt att de ska haffa en lärare eller en annan person. Och de tittar undrande på oss.
Haffa ...?
Jodå - i ungdomarnas värld är det att ragga och stöta på någon tjej eller kille, och vi äldre tänker att de ska leta rätt på en lärare. 
 
Det finns ett fenomen där ord och olika uttrycks betydelse också börjar bli som kodord för en rörelse av värderingar, som bygger på genus och etnicitet. Det ska inkluderas, vara könsneutralt och ha mångfald, och ord som till exempel jämlikhet börjar tänjas bort från sin ursprungliga betydelse. 
En märklig soppa av identitetskultur och offerkultur – och vi rör oss på ett sluttande plan. 


Det dyker upp en märkligt hård inställning till oliktänkande – samtidigt som man kräver sin egen rätt. 

Man är ute ef ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av In My Living Room.