Bérulle i fastetid

Ett inlägg från bloggen: En rätt så katolsk blogg...

För två år sedan kom en ovanligt fin text upp på katolsk-horiston.net, framtagen av Göran Fäldt inför fastan och det kristna mysteriet:

"I ett himmelskt ögonblick, utanför all mänsklig förståelse, måste Guds enfödde Son sett sig själv i sitt väsen som oföränderlig. I ett lika himmelskt ögonblick har Han slutligen velat bli en människa för att kunna leva ett annat liv – ett liv där Han kunde både lida och vara verksam i handlingar. Varför Gud skulle vilja detta andra liv i mänsklig gestalt är ett mysterium, det största av alla! Varför skulle Gud vilja lida? Det svaret kan vi ha själva, om vi är medvetna om vår synd.

I sin gudomlighet skulle han aldrig kunna varken lida eller göra något i handlingar. Han är Gud som är. Han är rent varande. Han kan inte ha behov av något utanför sig själv."

Vi behöver denna bérullska tanke varje fasta.

Det är för övrigt härligt att de franska katolska tänkarna fortfarande lever till och med i svenska norden. De tre stora, Francois de Sales, Fénelon och Bérulle har ständigt så mycket att ge oss. Francois de Sales lovordade den rena kärleken till den Gud som är, den kärlek som är "la sainte Indifference" som riktar sig in i den rent varande Guds enfödde Son. Det är en helig fasta i meningen att vi lämnar önskningarna och motiven för vår egen lycka när vi ber. Vi avstår, vi fastar. Kontemplationen är helt passiv och fridfull och förenad med den rena gudskärleken. Det är ingen metodisk handling, det är ingen diskurs. Det är en vila i kärleken till Den som ser sitt väsen som oföränderligt. Här är allt omedelbar enkelhet. Fasta. ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av En rätt så katolsk blogg....