Uppehållstillstånd samma vecka som dödsbud

Ett inlägg från bloggen: Bengt Sjöberg -

Berekti från Eritrea hade precis fått uppehållstillstånd. I sitt hemland hade hon suttit i fängelse på grund av sin tro. Hon hade en stor och klumpig protes på sitt ena ben. Hon hade lidit mycket i sitt liv.
Dagarna efter att hon fått meddelande om uppehållstillstånd fick hon ett mycket sorgligt besked. Hon hade långt framskriden cancer och hade endast kort tid kvar att leva.
När jag hälsade på henne i den lilla lägenheten var det alltid fullt med kvinnor som satt runt hennes säng. Ibland var det minst tio kvinnor som timme efter timme satt bredvid den sjuka kvinnan. Detta var sed i hennes kultur. Kvinnorna pratade inte så mycket utan satt bara tysta och visade sitt deltagande.
När jag pratade med Berekti frågade jag om hon hade någon önskan i livet. Hon berättade då om sin son som hon inte hade sett på flera år. Hon visste bara att han tagits ut som soldat i kriget mellan Etiopien och Eritrea. Hennes önskan var att få se sonen innan hon dog.
I kyrkan började vi be och arbeta för att om möjligt hitta sonen och om möjligt få ut honom ur landet. Jag har skrivit om detta i en av mina böcker, men sammanfattningsvis kan jag berätta att undret skedde. Läkarna erbjöd en tuff behandling och frågade Berekti om hon hade någon släkting som skulle kunna bo på patienthotellet i Karlstad och vara vid kvinnans sida. Hon nämnde då vår församlings namn och mig. Vi ordnade så att två av våra medlemmar kunde vara stöd för Berekti under den svåra behandlingen. Under tiden letade vi efter hennes son. Efter en kort tid fick sonen komma till Sverige och han fick uppehållstillstånd och dagen då mor och son träffades i Välkomsthuset i Filipstad glömmer jag aldrig. Glädjetårar strömmade nedför kinderna.
Berekti fick leva ytterligare fem år och här ser ni ett par bilder på henne, en kvinnlig vän och sonen.
Kom att tänka på denna berättelse igår då jag fick böneduk av ett par som jag försökt hjälpa med uppehållsti ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Bengt Sjöberg - .