Kan vi förlora vår frälsning? (Hebr. 6:1-12).

Ett inlägg från bloggen: Acts20:24

Hebreerbrevet är ett kraftfullt och viktigt brev skrivet till troende som riskerade att glida bort från sin tro på Kristus. Det talar om Jesu överhöghet och nödvändigheten av uthållighet. I Hebreerbrevet 6:1–12 ger författaren en stark uppmaning: stanna inte kvar som barn, väx till mognad och undvik farorna med att avfalla. Detta avsnitt är både en varning och en uppmuntran, och betonar allvaret i vår trosresa och det hopp vi har genom Guds löften.
1. Uppmaningen att lämna sig bakom de första grunderna (6:1–3)
"Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras mot fullkomningen, och inte lägga grunden igen med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud med undervisning om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och evig dom. Ja, så vill vi göra, om Gud tillåter." (Hebr. 6:1–3)
Författaren börjar med ett "därför", vilket signalerar en slutsats baserad på tidigare lärdomar. I kapitel 5 hade han tillrättavisat läsarna för deras andliga omognad och beskrivit dem som de som behöver "mjölk" istället för "fast föda" (Hebreerbrevet 5:12–14). Nu är den brådskande uppmaningen: väx upp andligt.
”De första grunderna i Kristi lära" eller "grundprinciperna" inkluderar grundläggande sanningar:


Omvändelse från döda gärningar och tro på Gud: den grundläggande utgångspunkten för frälsning.

Instruktion om dop (washings i den engelska bibeln): möjligen hänvisningar till dop och ceremoniell rening (han talar till judar och många fortsatte säkert i de judiska religiösa ritualerna efter att man tagit emot Jesus.) 

Handpåläggning: förknippad med välsignelse, Andens dop eller utsändande.

De dödas uppståndelse och evig dom: centrala eskatologiska övertygelser.

Dessa läror är viktiga, men de är grundläggande, inte den fullständiga strukturen i det kristna livet. Den kristna resan handlar inte om att ständigt lägga grunden; det handlar om att bygga vidare ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Acts20:24.