Att leva i ljuset av Jesu fullbordade verk (Hebr. 10:1-18).

Ett inlägg från bloggen: Acts20:24

Hebreerbrevet skrevs till judiska kristna som frestades att återgå till det gamla förbundets system med offer och prästadöme. Dessa troende mötte press, förföljelse och kanske till och med tvivel. Författaren till Hebreerbrevet tar upp detta genom att upprepade gånger visa hur Jesus är bättre – bättre än änglar, bättre än Mose, bättre än det levitiska prästadömet och bättre än det gamla förbundet.
I Hebreerbrevet 10:1–18 vänds fokus mot sakens kärna: Kristi offers slutgiltighet och tillräcklighet. Detta avsnitt är klimaxen i ett teologiskt argument som inleddes i kapitel 7 och utvecklades intensivt i kapitel 8 och 9. 
Här visar författaren hur Jesu engångsoffer åstadkommer en permanent lösning på synden och ersätter de upprepade och ineffektiva offren i det gamla förbundet.
I. Lagen som en skuggbild (vv. 1–4)
“Lagen ger en skuggbild av det goda som kommer, men inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan aldrig lagen genom samma offer som ständigt frambärs år efter år fullkomna dem som träder fram.”(v. 1)
Författaren inleder med att beskriva den mosaiska lagen – särskilt offersystemet – som en ”skuggbild” av de goda ting som skulle komma. Lagen var inte själva verkligheten, utan bara en föraning om något större. 
Det grekiska ordet för ”skuggbild” (skia) står i kontrast till ordet för ”form” eller ”bild” (eikon eller morphē), vilket betonar att lagen alltid pekade framåt mot något mer substantiellt – nämligen Kristus.
De upprepade offren kunde aldrig ”fullkomna” dem som närmade sig. Ordet ”fullkomlig” (teleioō) betyder mer än moralisk perfektion – det antyder fullkomlighet, mognad och rätt ställning inför Gud. Själva upprepningen av offren bevisade deras otillräcklighet.
“Annars hade man väl slutat offra? De som tjänstgör hade då redan varit renade en gång för alla och inte längre haft några synder på sitt samvete.” (v. 2)
Om dessa offer hade ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Acts20:24.