Kapitel 13 – Efter fångenskapen i Babylon

Ett inlägg från bloggen: Sidan 2

 ÖVERSIKT AV GAMLA TESTAMENTETS HISTORIA - Del 13


Innehåll




MALAKI
    Den tid av väckelse och förnyelse som
judarna fick uppleva då de fick lov att vända tillbaka hem från fångenskapen i
Egypten varade inte länge. Profeten Malaki, som är den siste profetrösten i GT,
talar på den tiden mot missförhållandena bland folket och mot en ytlig
gudsrelation: ”En
son visar aktning för sin far och en tjänare för sin herre. Men om jag är
fader, var är aktningen för mig?”
(Mal 1:6).


    Malaki bygger också en bro mellan GT och NT
då han pekar fram mot Johannes döparen och Jesus. Från Malaki och fram till
Jesu födelse finns det ingen bok i Bibeln. Man talar ofta om ”de fyra tysta
åren”.

 

ETT OCKUPERAT LAND
    Även om judarna fick vända tillbaka
efter fångenskapen i Babylon, så var det ett ockuperat land de kom tillbaka
till. Bortsett från en kortare period under mackabeertiden har det inte funnits
en självständig judisk nation på jorden från Jerusalems fall 586 f.Kr. till
1948 e.Kr. då Israel på nytt blev en självständig nation.

    Under de många åren av ockupation före Jesu
födelse växte längtan efter Messias och efter att bli en självständig nation.

    Under denna tid började också de olika
politiska och politiska grupperingar som vi möter i NT att växa fram.

 

FARISEERNA
    Fariséerna var ett religiöst
medelklassparti. De höll strängt på lagens bokstav och ville inte ha något att
göra med hedningarna och de judar som inte höll sig till lagen. Fariséerna
betonade starkt bön, bot och att ge till de fattiga. Till skillnad mot
sadducéerna trodde fariséerna på uppståndelsen och på änglar (Apg 23:6-9).

 

SADUCCERNA
    Sadducéerna var ett mer världsligt
orienterat överklassparti med stort inflytande i Höga Rådet. De var mycket
positivt inställda till den hellenistiska kulturen och samarbetade med
ockupationsmakten för att kunna behålla sin maktposition. S ... Läs mer...

« Tillbaka till översikt av Sidan 2.